Den starkt hotade havsnejonögat, som är en målart i projektet, börjar vandra upp från havet till sina lekplatser under försommaren. Det första havsnejonögat vandrade upp i Ätran för några dagar sedan för att hitta en partner, nu väntar vi med spänning på att fler ska stiga upp i Ätran som är dess viktigaste reproduktionsvatten i Sverige.
Inom projektet arbetar vi med olika åtgärder för att förbättra situationen för havsnejonögat. Vi inventerar var de juvenila nejonögonen befinner sig, river ut vandringshinder som hindrar arten från att ta sig till sin lekområden, metodutvecklar inventeringsmetodiken efter juvenila nejonögon och anlägger sedimentbankar där fisken lever sina första år i livet innan de vandrar ut i havet.
Vid traditionellt elfiske inventerar man vid strömmande vatten men när man letar efter nejonögon gör man det i lugnflytande vatten vid sedimentbankar. Genom att elfiska vid sedimentbankar, där fisken lever sin första tid innan de som vuxna individer simmar ut i havet för att tillväxa, kan man hitta och fånga nejonögon. Under våren och försommaren inventerar vi i Ätran efter juvenila havsnejonögon för att dels metodutveckla inventeringsmetodiken efter just havsnejonöga men också för att få bättre kunskap om hur mycket juvenila havsnejonögon som befinner sig i Ätran.
En vuxen individ passerar genom fiskkameran som finns i Ätran.