Göta älv söder

I projektet ingår tre delavrinningsområden: Lärjeån, Grönån och Slereboån samt Tidan. Gynnade arter är bland andra lax och flodpärlmussla, men även exempelvis öring, asp, ål, lake och flodkräfta. Området hyser även viktiga fågelarter som kungsfiskare, strömstare och forsärla, samt däggdjur som utter.

Lärjeån har en hög biologisk mångfald, med 19 fiskarter

Grönån och Slereboån
Grönån och Slereboån i Ale kommun ingår i Göta älvs avrinningsområde. Här finns naturtyper som mindre vattendrag, lövsumpskog och ekskog samt viktiga arter som lax och flodpärlmussla.

Flera rödlistade och andra viktiga arter lever i vattensystemet, bland andra flodpärlmussla, flodkräfta, öring, ål och lax. Grönålaxen är genetiskt unik. Andra arter som elritsa, asp och färna förekommer, och forsärla och strömstare häckar i området. Rekryteringen av flodpärlmusslor är svag. Vattendragen har rensats under historiens gång, men vissa delar har restaurerats.
Tre vandringshinder i nedre Slereboån påverkar fiskvandringen, särskilt för svagsimmande arter. En fisktrappa underlättar för lax och havsöring, men ytterligare åtgärder behövs vid det övre hindret.

Slereboån har tidigare påverkats av försurning, men kalkning har förbättrat vattenkemin. I Grönån ger jordbruket mer näringsrika förhållanden, vilket delvis skyddat mot försurning.

Återetablerade våtmarker
LIFE-projektet syftar till att återetablera våtmarker och förbättra vattenmiljön. Planerade åtgärder inkluderar att ta bort vandringshinder, restaurera lekbottnar för lax, öring och flodpärlmussla, samt undersöka fiskfaunan med e-DNA. Diken ska pluggas för att hålla kvar vatten i landskapet. Biotopvården gynnar också lövsumpskogarna.

Genom habitatrestaurering och förbättrad konnektivitet stärks den biologiska mångfalden, vilket förbättrar levnadsförhållandena för fisk och musslor och stärker ekosystemet i Grönån-Slereboån.

Lärjeån
Lärjeån, belägen i västra Västra Götaland, är ett 55 kilometer långt biflöde till Göta älv med ett avrinningsområde på 119 km². Tolv kilometer av ån har Natura 2000-status.

Lärjeån har en hög biologisk mångfald, med 19 fiskarter, däribland lax, havsöring, asp och lake samt den akut hotade europeiska ålen. Även Natura 2000-arten stensimpa finns här. Flodpärlmusslan förekommer, men dess rekrytering är låg på grund av sedimentation, brist på värdfisk och två vandringshinder nära utloppet i Göta älv.

Området är också rikt på fåglar enligt fågeldirektivet, såsom forsärla, kungsfiskare, spillkråka, mindre hackspett och strömstare. Däggdjur som bäver och fem fladdermusarter, inklusive den rödlistade sydfladdermusen, har observerats.

Låga flöden och vandringshinder
Vattnet påverkas av periodvis låga flöden, vilket hotar ekosystemet. Två definitiva vandringshinder nära utloppet fragmenterar ån och försämrar den ekologiska konnektiviteten. Eftersom Lärjeån är en reservvattentäkt kan hindren inte tas bort, men faunapassager ska byggas. Dessutom planeras restaurering av torrlagda torvmarker i åns övre delar och inom Natura 2000-området Vättlefjäll ska fem hektar våtmark återställas för att förbättra vattenkvaliteten.

Lekområden och musselarver
För att stärka flodpärlmusslans population ska värdfisk infesteras med dess larver. Fem lekområden för lax ska också skapas. Bottensubstratet planeras att rengöras mekaniskt för att förbättra habitatet för musslor och fisk.

Projektets kombination av habitatrestaurering, hydrologisk återställning och förbättrad konnektivitet kommer att stärka åns ekosystem, öka fiskproduktionen och förbättra bevarandestatusen för målarterna. Åtgärderna kommer att ha positiva effekter på den biologiska mångfalden och vattenflödet hela vägen ner till havet.

Tidan

Tidans huvudfåra sträcker sig 160 kilometer från källområdena i Ulricehamn, Habo och Mullsjö till mynningen i Vänern vid Mariestad. De övre delarna, där projektets åtgärder fokuseras, domineras av skogsmark, lövskog och jordbruk. Tidan består främst av lugnflytande sträckor, men forsande partier finns i de övre delarna.
I de nedre delarna dominerar storskaligt jordbruk, vilket har orsakat övergödning. Ån påverkas av småskaliga vattenkraftverk och gamla dammanläggningar som försämrar den ekologiska konnektiviteten och habitatens kvalitet.
Området har högt värde för fåglar och däggdjur, med arter som kungsfiskare, mindre hackspett och strömstare, samt den rödlistade mustaschfladdermusen och uttern, som är prioriterad enligt EU:s habitatdirektiv.

Svaga bestånd av flodpärlmussla
Tidan har en rik biologisk mångfald, med lekplatser för arter som asp, öring och gös. Reproducerande bestånd av öring finns i hela vattensystemet. Svaga bestånd av flodpärlmusslan förekommer i de övre delarna och föryngringen är låg. I Ettaks strömmar har musslan försvunnit, och projektet syftar till att återintroducera arten.

Värdfiskar och musslor gynnas
Projektet innefattar en handlingsplan som inkluderar återintroduktion av flodpärlmussla i Ettak Natura 2000, restaurering av kantzoner i Nyckelås Natura 2000 samt dammborttagning och habitatrestaurering i båda områdena. Parallellt pågår en plan för vattenkraftverkens påverkan utanför LIFE IMPROVE-projektet.

Restaureringen av habitat, hydrologi och konnektivitet förväntas förbättra vattenflöden, habitatkvalitet, biologisk mångfald och fiskproduktionen i Tidan och vidare i Göta älv-systemet. Åtgärderna gynnar värdfiskar för flodpärlmusslan, som öring, vilket stärker artens naturliga reproduktion.