Lyckebyån
Öring, utter och flodpärlmussla i siktet
Lyckebyån är ett vattendrag i sydöstra Sverige, cirka 100 kilometer långt, med ett avrinningsområde på 811 km². Ån, som rinner genom Kalmar och Blekinge län innan den mynnar i Östersjön vid Lyckeby, är en viktig dricksvattentäkt för Karlskrona och Emmaboda kommuner.
Lyckebyån är särskilt viktig för reproduktionen av havsöring i de nedre delarna. Förutom öring finns arter som id, bäcknejonöga, vimma, sik, abborre, gädda, elritsa och flodpärlmussla. Beståndet av flodpärlmussla är dock svagt och ingen föryngring sker. Utter och hårklomossa förekommer också längs ån.
Flera restaureringsprojekt pågår
Historiska rensningar, sjösänkningar och vattenkraftutbyggnad har haft en omfattande påverkan på Lyckebyåns vattensystem. Kraftverks- och kvarndammar har försämrat konnektiviteten i vattensystemet och haft inverkan på de vattenlevande organismernas spridning.
För att motverka de negativa effekterna och återställa stora delar av åns ekosystem bedrivs flera restaureringsprojekt, bland annat inom GRIP on LIFE IP och IMPROVE LIFE. Åtgärderna inkluderar återställning av våtmarker, biotopvård och förbättring av konnektiviteten genom borttagning av vandringshinder. Genom samverkan mellan kommuner, fiskevårdsområdesföreningar och andra aktörer strävar man efter att uppnå god ekologisk status i Lyckebyån, bevara hotade arter och öka vattnets motståndskraft mot klimatförändringar. Karlskrona kommun och andra aktörer arbetar med att skapa fiskvägar och restaurera viktiga livsmiljöer. I Natura 2000-området Lyckebyåns dalgång finns svämlövskog och arter som flodpärlmussla och utter. Bevarandeåtgärder fokuserar på att förbättra vattenkvaliteten, skapa naturliga flödesdynamiker och restaurera kantzoner.
I Natura 2000-området Lyckebyåns dalgång finns svämlövskog och arter som flodpärlmussla och utter.
Åtgärder inom Improve Aquatic LIFE
Inom Improve Aquatic LIFE genomförs med särskilt fokus på vattenhållande förmåga, biologisk mångfald och konnektivitet. Ett centralt inslag är att återställa våtmarker söder om Natura 2000-området Värmasjöns utlopp. Genom detta kommer vattendragets naturliga rening förbättras och ekosystemens funktioner stärkas.
Projektet inkluderar även biotopvård och restaurering av kantzoner för att gynna arter som flodpärlmusslan och dess värdfisk, öring. Genom att återskapa viktiga livsmiljöer och förbättra vattenkvaliteten ökar förutsättningarna för hållbara bestånd av dessa arter. Insatserna kompletterar det arbete som redan bedrivs för att förbättra konnektivitet och restaurera strömsträckor.
Flodpärlmusslans bevarandestatus i Lyckebyån är kritisk, och det finns ingen dokumenterad föryngring, vilket hotar artens överlevnad. Därför planeras även specifika åtgärder för att stärka beståndet genom infestering av unga musslor. Utan sådana insatser riskerar populationen att försvinna helt.
Åtgärderna inom Improve Aquatic LIFE samt kommunernas och övriga organisationers arbete kompletterar varandra och ger synergieffekter som tillsammans bidrar till att uppnå bevarandemålen i Lyckebyåns Natura 2000-områden, gynnsam bevarandestatus för utpekade arter och naturtyper samt miljökvalitetsnormen god ekologisk status.
Restaurering av xxx
Här är vi nu
Fusce augue nibh, rhoncus quis mattis et, aliquam sit amet lorem. Sed neque dui, facilisis et luctus nec, molestie at orci. Suspendisse vel consequat lectus.
Flodpärlmusslans överlevnad hänger på värdfisken
Vandringshinder
Genom att riva vandringshinder och öppna upp för flodpärlmusslans värdfiskar, lax och öring så ökar artens möjligheter att fortplanta sig. Vandringshinder finns i flera olika former allt från naturliga till dammar och kraftverk som människan byggt. I vissa fall kan en bra lösning vara att bygga en faunapassage så att fiskar och andra organismer kan ta sig förbi vandringshindret.
Lyckebyån
Senaste nytt från projektområdet
Här kan du läsa nyheter om målarterna om de åtgärder som görs inom projektområdet.