Norra Kattegatt
Sandtäckning, ålgräs och ankringsbojar
Mellan Stenungsund och Varberg genomförs ett omfattande projekt för att förbättra livsmiljöer i stora grunda vikar, på ler- och sandbottnar, samt på rev och estuarier. Genom åtgärder som sandtäckning, återplantering av ålgräs och installation av ankringsbojar för att minska skador på bottenvegetation, ska ekosystemet stärkas. En stor mängd arter kommer gynnas av åtgärderna, exempelvis: lax, ål, havsöring, gädda, abborre, fisktärna, musslor, snäckor, borstmaskar och kräftdjur samt marina däggdjur som knubbsäl och gråsäl.
Ålgräsängar och deras ekosystemtjänster
Ålgräsängar är viktiga livsmiljöer i kustnära ekosystem och bidrar med flera ekosystemtjänster. De fungerar som yngelkammare och skydd för många fiskarter, inklusive ål, torsk och havsöring. Dessutom stabiliserar ålgräs sediment, minskar erosion och förbättrar vattenkvaliteten genom att fånga upp näringsämnen och partiklar.
Ålgräsängar spelar också en viktig roll i kolinlagring och bidrar till att motverka klimatförändringar genom att binda koldioxid. De är dessutom en del av näringsväven och gynnar både kommersiellt viktiga fiskbestånd och biologisk mångfald. Bevarande och restaurering av ålgräsängar är därför avgörande för att upprätthålla ekosystemens hälsa och de ekosystemtjänster de erbjuder.
Stenungsundskusten
Stenungsundskusten sträcker sig från Stenungsön i norr till Timmervik i söder och är en del av Hakefjorden. Området är skyddat genom flera naturreservat och ingår i Natura 2000, med högt värde för både naturvård och friluftsliv. Här finns grunda bottnar som är viktiga för fisklek, uppväxtområden och ett rikt fågelliv. Bottnarna består främst av sand och lera, med inslag av klippor och strandängar.
Hot mot området
Hoten innefattar övergödning, fiskeuttag och föroreningar. Grunda vatten är särskilt känsliga för bryggor, muddring och hydrologiska förändringar, vilket ökar sedimentgrumlingen och försämrar livsmiljöerna.
Ålgräs är en viktig art i området men har minskat drastiskt sedan 1980-talet. Ett bevarandemål är att det ska finnas minst 205 hektar ålgräs, men 2015 täcktes endast 125 hektar och arealen har troligen minskat ytterligare. I södra delen av området finns nu endast fläckvisa bestånd. Förlusterna beror på sämre ljusförhållanden, sedimentgrumling och habitatförändringar orsakade av erosion, muddring, bryggor och båtliv. Minskad rovfisk och ökad algpåväxt förvärrar situationen.
Ålgräsplantering
I projektet planeras en ålgräsrestaurering där ett fem hektar stort område täcks med sand för att förbättra ljusförhållandena, varpå 2,5 hektar planteras med ålgräs. Förhoppningen är att åtgärderna ska förbättra för växt- och djurliv och skapa klarare vatten.
Tidigare försök i Tjörn har varit framgångsrika, där ålgräset ökade tiofaldigt efter sandtäckning och plantering. Samtidigt planeras åtgärder utanför projektet i vattendragen Anråse å och Rördalsån för att gynna rovfisk som havsöring, vilket kan bidra till ett mer balanserat ekosystem och förbättrade förutsättningar för ålgräsets återhämtning.
Kungsbackafjorden
Projektområdet ”Norra Kattegatt” inbegriper också Kungsbackafjorden i norra Halland– ett viktigt ekologiskt område som omfattar flera vattendrag, inklusive Rolfsån, Kungsbackaån och Torpaån. Fjorden är en del av Natura 2000-området Kungsbackafjorden, som täcker 7 877 hektar och inkluderar tre naturreservat. Trots att området ofta kallas en fjord, är det mer korrekt att betrakta det som ett estuarium där sötvatten från åarna gradvis blandas med saltvatten. Området har både grunda bottnar och djuprännor, samt ett rikt djurliv och stora havsstrandängar.
De grunda vattnen fungerar som viktiga yngelområden för fisk, särskilt plattfiskyngel och ål. Många fiskarter som lax, havsöring, makrill, sill och torskfiskar rör sig mellan fjorden och havet. I de djupare delarna dominerar mjukbottnar med rik fauna, exempelvis musslor, snäckor och havsborstmaskar, som är viktiga födokällor för bottenlevande fiskar. Fjorden har historiskt fungerat som ett område för torskreproduktion.
En inventering 2021 visade att ålgräsets utbredning i inre fjorden har minskat med cirka 60 procent sedan 1999
Viktiga fiskarter och ålgräs
Viktiga arter i området är lax, havsöring och havsnejonöga. Ålgräs och dvärgålgräs är särskilt viktiga för ekosystemet och fungerar som barnkammare för flera arter.
Bevarandestatusen för marina naturtyper i området är generellt dålig enligt den nationella bedömningen 2019. Orsakerna inkluderar övergödning, miljögifter och fysisk exploatering, såsom byggnationer, muddringar och skador från båttrafik.
En inventering 2021 visade att ålgräsets utbredning i inre fjorden har minskat med cirka 60 procent sedan 1999, främst på grund av minskad djuputbredning. Stora mängder fintrådiga alger och andra tecken på övergödning förekommer också.
Åtgärder för förbättring
Projektet planerar att förbättra konnektiviteten i vattnet genom att ta bort och öppna upp pirar och muddermassor. Dessa åtgärder förväntas gynna naturtyper som rev, estuarier, stora vikar och sund samt blottade sand- och lerbottnar. För att skydda ålgräset från skador ska ankringsbojar installeras i områden med mycket småbåtstrafik. Bojarna kommer vara konstruerade så att repet eller kättingen inte ligger på botten vid lågt vatten och grumlar upp. Informationsskyltar kommer att sättas upp för att öka medvetenheten.
Flodpärlmusslans överlevnad hänger på värdfisken
Vandringshinder
Genom att riva vandringshinder och öppna upp för flodpärlmusslans värdfiskar, lax och öring så ökar artens möjligheter att fortplanta sig. Vandringshinder finns i flera olika former allt från naturliga till dammar och kraftverk som människan byggt. I vissa fall kan en bra lösning vara att bygga en faunapassage så att fiskar och andra organismer kan ta sig förbi vandringshindret.
Norra Kattegatt
Senaste nytt från projektområdet
Här kan du läsa nyheter om målarterna om de åtgärder som görs inom projektområdet.
