Ökad vattentillgång i landskapet

Råån flyter genom ett jordbrukslandskap med åkrar, betesmarker, lövskogar och våtmarker. Intensivt jordbruk, rätning, dikning och annan mänsklig påverkan har lett till övergödning och en sämre hydrologi. Under sommarmånaderna är vattenståndet lågt vilket hotar den övergripande biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna.
I projektet ska vandringshinder avlägsnas, samt restaureringar av svämplan längs ån och återskapade våtmarker bidra till att hålla kvar vattnet längre i landskapet, samt förbättra vattenkvaliteten.

00

kilometer lång

0

kilometer Natura 2000-status

00

antalet konstaterade fiskarter

00

km öppnade vandringsvägar när 2 hinder åtgärdats

Råån-projektområdet hittar man i västra Skåne. Råån, som mynnar ut i Öresund, är cirka 28 kilometer lång, varav 4,2 kilometer har Natura 2000-status.
Ån har en måttlig biologisk mångfald. Här finns åtminstone elva kända fiskarter, inklusive flodnejonöga och ål. Projektområdet är även betydelsefullt för fåglar som kungsfiskare, forsärla, strömstare och mindre hackspett. Här finns även däggdjur som flera fladdermusarter samt utter.

Bland annat ska uppväxtområden för flodnejonöga återskapas genom att skapa nödvändiga bakvatten


Påverkan och problem

Rååns avrinningsområde domineras av intensivt jordbruk, vilket har lett till eutrofiering och fysiska förändringar av vattendrag och våtmarker. Ån rinner genom en dalgång med varierat landskap av betesmarker, åkrar, lövskog och våtmarker, men har ändå påverkats av vattenreglering. De mindre biflödena är ofta kanaliserade och våtmarkerna har till stor del dikats ut. Bristen på sjöar och den ökade avrinningen, i kombination med klimatförändringar, leder till lågt flöde under sommaren, vilket hotar ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Dessutom har dammar och kulvertar försämrat den ekologiska konnektiviteten, vilket ger Råån en måttlig status enligt EU:s vattendirektiv.


Restaureringsåtgärder

Projektet ska återskapa naturliga habitat i kanaliserade delar av Råån för att förbättra habitatkvalitet, biologisk mångfald och fiskproduktion. Bland annat ska uppväxtområden för flodnejonöga återskapas genom att skapa nödvändiga bakvatten. Projektet omfattar även dammutrivning, vilket kommer att förbättra konnektiviteten och bevarandestatusen för ån och de målarter som förekommer.

Vidare planeras restaurering av svämplan och våtmarker längs Råån och biflöden som ska bidra till att återställa en mer naturlig hydrologi, förbättra vattenkvaliteten, minska näringsläckage nedströms och bevara vatten i landskapet under längre tid, vilket motverkar klimatförändringarnas effekter på vattenflödena under sommaren.

Dammutrivningar och konnektivitet
Vandringshinder ska tas bort. En damm 3,5 kilometer uppströms mynningen blockerar vandring för svagsimmande arter som till exempel flodnejonöga.
Genom en kombination av habitatrestaurering, hydrologisk återställning och förbättrad konnektivitet ska projektet stärka habitatförhållandena, öka fiskproduktionen och förbättra bevarandestatusen för Råån och dess arter. Åtgärderna förväntas ha omfattande positiva effekter på ekosystemet, biologisk mångfald och vattenregimen nedströms till havet.

Flodpärlmusslans överlevnad hänger på värdfisken

Vandringshinder

Genom att riva vandringshinder och öppna upp för flodpärlmusslans värdfiskar, lax och öring så ökar artens möjligheter att fortplanta sig. Vandringshinder finns i flera olika former allt från naturliga till dammar och kraftverk som människan byggt. I vissa fall kan en bra lösning vara att bygga en faunapassage så att fiskar och andra organismer kan ta sig förbi vandringshindret.