Ljungbyån
Fler fria fiskvandringar
Ljungbyån mynnar i Kalmarsund. Vattendraget är känt för sina naturliga åfåror, sumpskogar och artrika livsmiljöer. Här finns sällsynta växter som sumpviol och hårklomossa, samt viktiga fiskarter som storvuxen havsöring, nejonöga och stensimpa.
Historiskt har Ljungbyån utnyttjats för elproduktion, vilket resulterat i vandringshinder, borttagna habitatstrukturer och negativ påverkan på biologisk mångfald. Återkommande sommartorka förvärrar situationen.
Inom projektet ska två stora och flera mindre vandringshinder tas bort. Cirka 1,5 kilometer av ån ska restaureras och våtmarker ska återställas. Åtgärderna ska främja migration – inte minst för öringen – biologisk mångfald och naturlig hydrologi.
Ljungbyån är en 62 km lång å i sydöstra Sverige med ett avrinningsområde på 757 km². Källflödena kommer från ett omfattande område med myrar och småsjöar i sydvästra Kalmar län, och ån mynnar ut i Kalmarsund vid Ljungbylund. Huvudfåran delar sig i två vattendrag – Ljungbyån och Gunnaboån.
Ljungbyån rinner genom ett landskap med jordbruksmark, översvämmade ängar och sumpskog. Ån kännetecknas av sitt meandrande lopp genom en extremt platt moränplatå med små nivåskillnader. De mest värdefulla delarna av ån har ett förgrenat system av vattendrag och lövsumpskog som skapar en unik livsmiljö.
Ån har en rik fiskfauna och är särskilt intressant för sportfiske, inte minst eftersom den hyser storvuxen havsöring
Ovanlig mossa och rik fiskfauna
Den frodiga floran längs vattendragen inkluderar många arter. En av de mest ovanliga arterna är hårklomossa som växer på block och alrötter längs Gunnaboån.
Ån har en rik fiskfauna och är särskilt intressant för sportfiske, inte minst eftersom den hyser storvuxen havsöring. Ljungbyån är också av riksintresse för naturvård. Natura 2000-området består främst av habitattypen ”Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor.
Påverkan och ekologisk status
Trots sina höga naturvärden har Ljungbyån påverkats av mänskliga ingrepp, och har idag en måttlig ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv.
Historiskt har ån använts som kraftkälla, vilket medfört att det längs vattendraget finns många gamla kvarnar och vattenkraftverk. Det orsakar kraftig fragmentering, där dammar hindrar fiskvandring och blockerar lekplatser. Dessutom har ån rensats från större stenar och död ved, vilket minskat dess biologiska mångfald, särskilt för fiskarter. Vissa partier har även rätats ut och grävts om.
Under senare år har vattenbrist under sommaren blivit ett återkommande problem, vilket påverkar både livsmiljöer och arter negativt.
Restaureringsåtgärder inom Improve Aquatic LIFE
Enligt Natura 2000-förvaltningsplanen för Ljungbyån är det prioriterat att säkerställa fri migration för fisk, restaurera och skapa nya lekområden samt återskapa våtmarker.
Inom projektet LIFE Improve planeras följande åtgärder:
- Två stora och flera mindre vandringshinder tas bort, vilket öppnar upp 5 000 meter av ån för fri migration av fisk och andra vattenlevande arter.
- Habitatrestaurering på 1500 meter av ån, med fokus på viktiga miljöer för vandrande fisk.
- Återskapande av naturliga vattennivåvariationer, vilket gynnar arter som hårklomossa och sumpskogens flora och fauna.
Åtgärderna ska förbättra konnektivitet, hydrologi, biologisk mångfald, fiskproduktion och livsmiljöer. De bidrar också till att stärka Natura 2000-arterna hårklomossa, stensimpa, havsöring, nejonöga och elritsa genom att möjliggöra fri vandring från Östersjön till uppströms lek- och uppväxtområden.


Flodpärlmusslans överlevnad hänger på värdfisken
Vandringshinder
Genom att riva vandringshinder och öppna upp för flodpärlmusslans värdfiskar, lax och öring så ökar artens möjligheter att fortplanta sig. Vandringshinder finns i flera olika former allt från naturliga till dammar och kraftverk som människan byggt. I vissa fall kan en bra lösning vara att bygga en faunapassage så att fiskar och andra organismer kan ta sig förbi vandringshindret.
Ljungbyån
Senaste nytt från projektområdet
Här kan du läsa nyheter om målarterna om de åtgärder som görs inom projektområdet.