Mer myrmark och restaurerade vattenhabitat

Helge å ligger i östra Skåne och mynnar ut i Hanöbukten. Ett av de största biflödena, med 375 km² avrinningsområde, heter Vramsån. Ån är 55 kilometer lång, varav 39 kilometer har Natura 2000-status. Dessutom har tolv kilometer av tre större biflöden till Vramsån Natura 2000-status.

00

kilometer lång

000

km² stort avrinningsområde

000

hektar återställda våtmarker

0.0

km öppnade vandringsvägar när 2 hinder åtgärdats

Musslor och fiskar i vattendraget
Vramsån har en måttlig biologisk mångfald av bottendjur och fiskar. Tolv fiskarter är kända, däribland lax och flodnejonöga, båda prioriterade i projektet. Även den akut hotade ålen och den nationellt hotade malen förekommer. Dessutom finns värdfiskar för hotade flodmussellarver, som sandkrypare grönling och öring. Laxen är prioriterad enligt habitatdirektivet och i Natura 2000-förvaltningsplanen för Vramsån.
Rekryteringen av flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan är bristfällig. Dessa arter är prioriterade enligt habitatdirektivet och ingår i förvaltningsplanen för Natura 2000-området.

Infekterade värdfiskar kommer att sättas ut för att stärka rekryteringen av flodpärlmusslan och tjockskalig målarmussla

Utter och mustaschfladdermus
Området har högt naturvärde för landlevande djur och växter, särskilt fåglar som forsärla, kungsfiskare, pungmes, mindre hackspett och strömstare. Kungsfiskaren är särskilt prioriterad i förvaltningsplanen. Bland däggdjur finns fladdermusarter, till exempel den rödlistade mustaschfladdermusen samt den prioriterade uttern. I området växer hela den skandinaviska utbredningen av vattenranunkel (vattenmöja), en nationellt sårbar växt.

 

Jordbruket har lett till övergödning
Vramsån har en meandrande karaktär, omgiven av löv- och barrskog samt småskaligt jordbruk i övre loppet. Nedströms dominerar intensivt jordbruk, vilket har lett till övergödning. Historisk markanvändning har påverkat hydromorfologin genom utdikning och kanalisering som har bidragit till minskade vattenflöden och lägre vattennivåer under sommaren. Småskalig vattenkraft och gamla kvarndammar påverkar dessutom konnektiviteten negativt, och enligt vattendirektivet bedöms Vramsåns konnektivitet som bristfällig.

 

Fiskpassager ska stärka
Projektet innefattar att skapa fiskpassager vid två partiella vandringshinder från tidigare kvarndammar. Ett vandringshinder rivs ut och vid det andra skapas en faunapassage. Dessa åtgärder syftar till att förbättra bevarandestatusen för lax, flodnejonöga och ål, samt stärka habitatet som helhet. Åtgärderna kompletteras av konnektivitetsförbättringar inom LIFE CONNECTS- och NAP-projekten.
Fysiskt modifierade sträckor av Vramsån kommer att restaureras för att främja rekrytering av flodnejonöga. Återställning av våtmarker genom att plugga igen diken ska förbättra vattenkvaliteten, hålla kvar vatten i landskapet och motverka klimatförändringarnas effekter på vattenflöden.

Infekterade värdfiskar kommer att sättas ut för att stärka rekryteringen av flodpärlmusslan och tjockskalig målarmussla. Den kombinerade strategin med habitatrestaurering, hydrologisk återställning och förbättrad konnektivitet kommer att stärka ekosystemet, förbättra vattenflöden och gynna både fisk- och musselpopulationer.

Flodpärlmusslans överlevnad hänger på värdfisken

Vandringshinder

Genom att riva vandringshinder och öppna upp för flodpärlmusslans värdfiskar, lax och öring så ökar artens möjligheter att fortplanta sig. Vandringshinder finns i flera olika former allt från naturliga till dammar och kraftverk som människan byggt. I vissa fall kan en bra lösning vara att bygga en faunapassage så att fiskar och andra organismer kan ta sig förbi vandringshindret.

Helge å

Senaste nytt från projektområdet

Här kan du läsa nyheter om målarterna om de åtgärder som görs inom projektområdet.