Omfattande förbättringar av hela ån

Mellan Kilaån och Motala ström flyter Pjältån genom ett sprickdalslandskap med lövskog, våtmarker och tidvis översvämmad skog. Här finns arter som öring, flodnejonöga, ål och stensimpa. Pjältån är särskilt viktig som reproduktionsplats för havsöring. Fåglar som kungsfiskare och forsärla samt däggdjur som utter finns också i området.
Tre vandringshinder, inklusive gamla vattenkraftverk och en 60 meter lång kulvert, kommer att tas bort för att återställa naturligt flöde och konnektivitet. Habitat- och översvämningsområden restaureras på kanaliserade sträckor, totalt 74,6 hektar.

0

antal hektar hydrologisk biotopvård

00

hektar habitat- och våtmarksrestaurering

00

meter lång kulvert tas bort

00.0

km öppnade vandringsvägar när 4 hinder åtgärdats

Projektområdet Pjältån ligger i nordöstra delen av Östergötlands län i ett landskap präglat av sprickdalar i berggrunden och många sjöar av varierande storlek. Mellan Kilaån och Motala ström flyter Pjältån genom ett sprickdalslandskap med lövskog, våtmarker och tidvis översvämmad skog.

Habitat- och våtmarksrestaurering kommer att genomföras på en 74,6 hektar stor sträcka

Området omfattar Skriketorpsravinen, ett naturreservat och Natura 2000-område, där det lilla vattendraget Pjältån har skurit sig djupt genom tjocka lager av finkorniga sediment i dalbotten. Ravinen är varierad med flera mindre sidoraviner. Inom ravinen växer ädellövskog. Projektområdet omfattar även Pjältåns mader, ett område söder om Skriketorpsravinen där Pjältån rinner genom ett landskap med våtmarker och lövsumpskog.

Flera viktiga fiskarter
Pjältån är ett litet kustnära vattendrag med ett rikt biologiskt liv. I ån finns flera viktiga arter, som öring, flodnejonöga, europeisk ål och stensimpa. Pjältån anses vara det viktigaste reproduktionsområdet för havsöring i länet. Bland häckande fåglar finns exempelvis kungsfiskare och forsärla. Dessutom förekommer utter i området.

Torrlagd fåra får liv
Inom projektet kommer tre partiella vandringshinder, som utgörs av tidigare vattenkraftverk och kvarnar, att avlägsnas. En 60 meter lång kulvert ska tas bort, vilket gör att vattenflödet kan återgå till sin naturliga fåra, som idag är torrlagd. Habitat- och våtmarksrestaurering kommer att genomföras på en 74,6 hektar stor sträcka som tidigare kanaliserats för jordbruk.

Stabilt vattensystem ända till havet
Den kombinerade strategin med habitatrestaurering, hydrologisk återställning samt förbättring av konnektiviteten kommer att avsevärt förbättra det hydrologiska systemet, habitatkvaliteten, biodiversiteten och fiskproduktionen.

Därmed stärks livsmiljöer och bestånd av fisk och musslor, vilket förbättrar bevarandestatusen för projektets huvud- och sekundärmålarter. Restaureringen förväntas ha en storskalig positiv effekt på Pjältåns ekosystem, med ökad biologisk mångfald, förbättrad fiskproduktion och ett mer stabilt hydrologiskt system ner till havet.

Flodpärlmusslans överlevnad hänger på värdfisken

Vandringshinder

Genom att riva vandringshinder och öppna upp för flodpärlmusslans värdfiskar, lax och öring så ökar artens möjligheter att fortplanta sig. Vandringshinder finns i flera olika former allt från naturliga till dammar och kraftverk som människan byggt. I vissa fall kan en bra lösning vara att bygga en faunapassage så att fiskar och andra organismer kan ta sig förbi vandringshindret.