Stor förbättring av livsmiljöer

Kävlingeån mynnar i Lommabukten och är ett viktigt vattendrag för biologisk mångfald i området. Här finns bland annat 18 olika fiskarter. Rätning, rensning och utdikning av våtmarker har påverkat åns och biflödet Brååns hydrologi negativt, samtidigt som dammar och andra hinder vid gamla vattenkvarnar och kraftverk har försämrat den ekologiska konnektiviteten.
Fyra vandringshinder – tre i Kävlingeån och ett i Bråån – ska åtgärdas.

00

kilometer lång (Bråån)

0000

km² stort avrinningsområde

00

antalet konstaterade fiskarter

00.00

km öppnade vandringsvägar när 4 hinder tagits bort

Minst 18 fiskarter
Projektområdet för Kävlingeån ligger i västra Skåne, där ån mynnar ut i Lommabukten i Öresund. Kävlingeån är Skånes tredje största vattendrag med ett avrinningsområde på 1197 km². Biflödet Bråån är 55 km långt, varav 2,5 km ingår i Natura 2000-området Rövarekulan.

Minst 18 fiskarter lever i Kävlingeåns vattensystem, inklusive de prioriterade arterna lax och stensimpa. Även flodnejonöga borde förekomma, men vandringshinder i huvudfåran har förhindrat återetablering. Kävlingeån är dessutom en av Sveriges viktigaste åar för den akut hotade europeiska ålen. I Bråån förekommer även öring och stensimpa, som är värdfiskar för den hotade tjockskaliga målarmusslan. Uttern har ökat i området under det senaste decenniet.

 

Delar av åns sträckor behöver restaureras för att stärka habitat och biodiversitet.

Intensivt jordbruk och kanalisering
Avrinningsområdet domineras av intensivt jordbruk, vilket har lett till eutrofiering och fysisk påverkan på vattendrag och våtmarker. Kävlingeån och Bråån rinner genom åkerlandskap, betesmarker och lövskogar, men påverkas av diken och kanalisering. Fiskars vandring begränsas av dammar, kraftverk och kvarnar. Dammbyggnader har också förändrat de naturliga strömvattenmiljöerna, vilket har påverkat produktionen av öringsmolt negativt de senaste 15 åren. Därför uppnår vattendragen inte ”god status” enligt EU:s vattendirektiv.

 

Hinder ska bort
Projektet syftar till att återställa fri passage mellan Rövarekulan och havet genom att åtgärda fyra vandringshinder (tre i Kävlingeån och ett i Bråån). Tre hinder ska åtgärdas genom avsänkning eller genom att anlägga naturlika fiskvägar vid kulturhistoriskt värdefulla kvarnmiljöer. Restaureringen av tidigare uppdämda sträckor kommer att förbättra habitatkvaliteten och gynna vandrande arter.

Vid Natura 2000-området Rövarekulan rinner Bråån genom en 25 meter djup dalgång med lövskog och betesmarker. Här finns tjockskalig målarmussla, men föryngringen är svag. Delar av åns sträckor behöver restaureras för att stärka habitat och biodiversitet. Åtgärderna syftar till att förbättra miljön för musslor genom att öka antalet värdfiskar, särskilt öring och elritsa, och genom att sätta ut värdfiskar infekterade med mussellarver.

 

Flodnejonöga ska gynnas
Projektet inkluderar också restaurering av livsmiljöer för flodnejonöga, genom att skapa bakvatten nedströms lekområden i både Kävlingeån och Bråån. På grund av fysiska förändringar saknas idag viktiga uppväxtområden för nejonögon. Arten missgynnas av de vandringshinder som förekommer och som ska åtgärdas inom projektet.

Den kombinerade strategin med restaurering av habitat, återställning av vandringsvägar och förbättrad hydrologi kommer att gynna fisk- och musselpopulationer, öka den biologiska mångfalden och stärka ekosystemet i hela Kävlingeåns vattensystem. Detta kommer även att bidra till bevarandet av Natura 2000-området Rövarekulan och dess skyddade arter.

Flodnejonögats överlevnad hänger på fri vandring

Vandringshinder

Genom att riva vandringshinder och öppna upp för flodnejonögat så ökar artens möjligheter att fortplanta sig. Vandringshinder finns i flera olika former allt från naturliga till dammar och kraftverk som människan byggt. I vissa fall kan en bra lösning vara att bygga en faunapassage så att fiskar och andra organismer kan ta sig förbi vandringshindret.

Kävlingeån och Bråån

Senaste nytt från projektområdet

Här kan du läsa nyheter om målarterna om de åtgärder som görs inom projektområdet.