Den har funnits på jorden i mer än 400 miljoner år. Men i dag är havsnejonögat en av Sveriges mest hotade fiskarter. I filminslaget får vi följa med på inventeringar i Ätran. Här tar vi reda på hur den sällsynta fisken klarar sig – och om det fortfarande finns förutsättningar för arten att fortplanta sig i vattendraget.
I tidigare nyheter har vi rapporterat om att biologer med hjälp av elfiske har undersökt Ätrans bottnar för att främst lokalisera larver av havsnejonögon, som ligger nedgrävda i sedimentet. Nu kan du se ett filminslag där vi dyker ner under ytan och dessutom får en pratstund med biologen Daniel Wendesten, som utför inventeringen.
Med hjälp av elfiske inventerar biologen Daniel Wendesten Ätrans bottnar.
Foto: Nicka Hellenberg
– I de flesta fall elfiskar man i strömmande vatten och fångar fisk som rör sig fritt. Havsnejonögats larver ligger däremot nergrävda i sedimentbankar, så här får man anpassa metoden, säger biologen Daniel Wendesten i filmen.
Flera olika arter hittades
Vid inventeringen i Falkenberg hittades inte bara havsnejonöga. Även flodnejonöga och bäcknejonöga fångades, liksom ål. Larverna av de olika arterna är mycket lika varandra och kan vara svåra att skilja åt.
arten har försvunnit från många av de vattendrag där den tidigare fanns.
För havsnejonögat är situationen särskilt allvarlig. Arten har minskat dramatiskt i Sverige. I Ätran uppskattades beståndet till omkring 1 500 individer runt 2010. Senare inventeringar visar en helt annan bild. Under 2025 registrerades totalt 28 havsnejonögon i Ätran, enligt Länsstyrelsen i Halland.
Medan Sportfiskarnas biolog Daniel Wendesten elfiskar filmar Mathias Arnham det hemlighetsfulla livet under ytan.
Foto: Nicka Hellenberg
Beroende av stora fiskar
En viktig del av havsnejonögats liv tillbringas i havet. Där lever de vuxna individerna som parasiter på andra fiskar. Tillgången på stora fiskar är därför avgörande för artens överlevnad.
Samtidigt behöver havsnejonögat fungerande vattendrag för att kunna fortplanta sig. När fisken vandrar upp från havet söker den lämpliga bottnar för lek. Larverna lever sedan nedgrävda i sedimentet i flera år.
En larv av havsnejonöga mäts och förs till protokollet innan den snabbt returneras.
Foto: Nicka Hellenberg
Dammar och andra vandringshinder kan stoppa fisken från att nå sina lek- och uppväxtområden. Regleringen av vattenflödet kan dessutom spola bort det fina sediment som larverna behöver.
Ätran har historiskt varit ett viktigt vattendrag för havsnejonögat. Men arten har försvunnit från många av de vattendrag där den tidigare fanns. Länsstyrelsen konstaterar att havsnejonögat gått från att förekomma i 20 halländska vattendrag 2015 till endast tre under 2024. År 2025 registrerades arten i fyra halländska vattendrag.
I filmen pågår inventeringen av Ätrans havsnejonögon – mitt i centrala Falkenberg.
Restaurering ska ge arten en chans
Flera insatser pågår för att förbättra situationen. I Ätrans avrinningsområde restaureras bland annat lek- och uppväxtområden. Vandringsvägar förbättras och åtgärder genomförs för att återställa mer naturliga vattenmiljöer.
Inom projektet Improve Aquatic LIFE arbetar man med flera av de problem som havsnejonögat möter. Målet är bland annat att skapa bättre livsmiljöer, förbättra konnektiviteten i vattendragen och restaurera områden där fiskar och andra vattenlevande arter kan växa upp. Åtgärderna gynnar även andra hotade arter som lax, ål, öring och flodpärlmussla.
Ätran slingrar sig genom Falkenberg. Havsnejonögat är en av de arter som har sin hemvist här.
Foto: Mathias Arnham.
Varje individ av havsnejonögat är viktig. När biologerna hittar en larv får de samtidigt ett tecken på att arten fortfarande lyckas reproducera sig i Ätran. Inventeringarna kommer att fortsätta följa arten och undersöka var larverna finns. Forskarna och naturvårdarna vill få tydliga svar på om restaureringen av Ätran ger önskade resultat – så att den uråldriga fisken kan överleva i framtidens svenska vatten.