Omfattande förbättringar av hela ån

Mellan Kilaån och Motala ström flyter Pjältån genom ett sprickdalslandskap med lövskog, våtmarker och tidvis översvämmad skog. Här finns arter som öring, flodnejonöga, ål och stensimpa. Pjältån är särskilt viktig som reproduktionsplats för havsöring. Fåglar som kungsfiskare och forsärla samt däggdjur som utter finns också i området.
Tre vandringshinder, inklusive gamla vattenkraftverk och kvarnar som ej längre är i drift samt en 60 meter lång kulvert, kommer att tas bort för att återställa ett mer naturligt flöde och konnektivitet. Översvämningsområden restaureras på kanaliserade sträckor och livsmiljöer återställs på totalt 74,6 hektar.

0

antal hektar hydrologisk biotopvård

00

hektar habitat- och våtmarksrestaurering

00

meter lång kulvert tas bort

00.0

km öppnade vandringsvägar när 4 hinder åtgärdats

Pjältån ligger i nordöstra delen av Östergötlands län i ett landskap präglat av sprickdalar och många sjöar av varierande storlek. Mellan Kilaån och Motala ström flyter Pjältån genom ett sprickdalslandskap med lövskog, våtmarker och tidvis översvämmad skog.

Habitat- och våtmarksrestaurering kommer att genomföras på 74,6 hektar

Området omfattar Skriketorpsravinen, ett naturreservat och Natura 2000-område, där det lilla vattendraget Pjältån har skurit sig djupt genom tjocka lager av finkorniga sediment i dalbotten. Ravinen är varierad med flera mindre sidoraviner. Inom ravinen växer ädellövskog. Projektområdet omfattar även Pjältåns mader, ett område söder om Skriketorpsravinen där Pjältån rinner genom ett landskap med våtmarker och lövsumpskog.

Flera viktiga fiskarter
Pjältån är ett litet kustnära vattendrag med ett rikt biologiskt liv. I ån finns flera viktiga arter, som öring, flodnejonöga, ål och stensimpa. Pjältån anses vara det viktigaste reproduktionsområdet för havsöring i länet. Bland häckande fåglar finns exempelvis kungsfiskare och forsärla. Dessutom förekommer utter i området.

Torrlagd fåra får liv
Inom projektet kommer tre partiella vandringshinder, som utgörs av tidigare vattenkraftverk och kvarnar, att avlägsnas. En 60 meter lång kulvert ska tas bort, vilket gör att vattenflödet kan återgå till sin naturliga fåra, som idag är torrlagd. Habitat- och våtmarksrestaurering kommer att genomföras på 74,6 hektar av tidigare kanaliserad mark för jordbruk.

Stabilt system ända till havet
Målet är att återskapa den naturliga planformen (vattendragets sträckning) genom Skriketorpsravinen. Detta skulle öka och förbättra livsmiljön för akvatiska arter. En mer naturlig sträckning skulle också minska den erosion som pågår och mängden sediment som transporteras nedströms. Målet är att de aktuella sträckorna ska ha en god ekologisk status som återspeglas i naturliga vattendragsmiljöer och höga tätheter av
öring. Restaureringen förväntas ha en storskalig positiv effekt på Pjältåns ekosystem, med ökad biologisk mångfald, förbättrad fiskproduktion och ett mer stabilt hydrologiskt system ner till havet.

Flodpärlmusslans överlevnad hänger på värdfisken

Vandringshinder

Genom att riva vandringshinder och öppna upp för flodpärlmusslans värdfiskar, lax och öring så ökar artens möjligheter att fortplanta sig. Vandringshinder finns i flera olika former allt från naturliga till dammar och kraftverk som människan byggt. I vissa fall kan en bra lösning vara att bygga en faunapassage så att fiskar och andra organismer kan ta sig förbi vandringshindret.