januari 20, 2025 Ebbe Berglund

Spårning av fiskens rörelsemönster i Improve Aquatic LIFE

Foto: Mathias Arnham.
Foto: Mathias Arnham.

Inom projektet Improve Aquatic LIFE genomförs en omfattande studie av fiskmigration med hjälp av PIT-tags (Passive Integrated Transponders) och akustiskt telemetri. Syftet med studien är att bättre förstå hur vandrande fiskarter påverkas av restaureringsåtgärder i vattendrag. Genom att spåra fiskarnas rörelser kan vi utvärdera effekten av åtgärder såsom borttagning av vandringshinder, återställning av naturliga vattendragsmiljöer och förbättrad vattenkvalitet.

Hur fungerar tekniken?

PIT-tags är små elektroniska enheter som fungerar som individuella ID-märkningar för fisk. De opereras in under huden på fiskarna och sänder en unik kod när de passerar särskilda mottagare. Akustisk telemetri fungerar på liknande sätt men där sändare opereras in under fiskens hud och sänder ifrån sig små ljudsignaler som fångas upp av en mottagare och registerar var fisken befinner sig någonstans.  Teknikerna används för att:

  • Spåra fiskens rörelser
  • Studera hur de påverkas av restaureringsåtgärder
  • Mäta överlevnad och återvändande till uppväxt- och lekplatser

Var genomförs studien?

Fältarbetet genomförs i fyra prioriterade avrinningsområden:

  • Rönne å (Bäljane å, Klövabäcken och Rössjeholmsån)
  • Kävlingeån
  • Örekilsälven
  • Lärjeån och Fämtan (Göta älv)

I varje område märks ett stort antal fiskar per målvattendrag, huvudsakligen atlantlax och havsöring, vilka är viktiga indikatorarter för vattendragens ekosystem. För att fånga upp deras rörelser placeras stationära antenner (mottagare av PIT-tag signaler) och akustiska mottagare ut i målvattendragen. Dessutom används portabla antenner för att kunna läsa av PIT-taggade fiskar i specifika delsträckor.

Varför är studierna viktiga?

Studierna ger viktig information om hur fiskar rör sig genom vattendragen och hur de påverkas av miljöförändringar och mänskliga ingrepp. Genom denna forskning kan vi:

  • Utvärdera effekten av åtgärder för att återställa fria vandringsvägar – Genom att studera fiskarnas passage förbi tidigare vandringshinder kan vi mäta hur effektiva våra insatser är.
  • Förbättra fiskens levnadsmiljöer – Genom att analysera var fiskarna föredrar att vistas kan vi rikta restaureringsinsatserna till rätt områden.
  • Bidra till EU:s miljömål – Studien stöder EU:s mål att återställa 25 000 km fria vattendrag till år 2030, vilket är en del av strategin för biologisk mångfald.
  • Stärka bestånden av hotade arter – Genom att förbättra habitat och vandringsmöjligheter kan vi bidra till att skydda och återuppbygga populationer av lax, öring och andra vandrande fiskarter.

Nästa steg

Den insamlade datan kommer att analyseras löpande under projektets gång och resultaten kommer att användas för bland annat förbättra framtida vattenvårdsinsatser. Vi ser fram emot att dela med oss av våra resultat och insikter under projektets gång!