Förbättrad bevarandestatus för målarter

Havsnejonöga, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla är alla starkt hotade arter i Sverige. Genom projektet Improve Aquatic LIFE vidtas nu konkreta åtgärder för att förbättra deras chanser till överlevnad – från att återskapa livsmiljöer och återetablera reproduktionscykler till att använda innovativa metoder som e-DNA och musselinfestering. Arbetet sker i nära samverkan med markägare och organisationer, med målet att vända en negativ trend och återställa livskraftiga ekosystem.

Tre av projektets målarter – havsnejonöga, flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera),  och tjockskalig målarmussla (Unio crassus)  – är idag starkt hotade i Sverige (rödlistan 2015). Utan riktade insatser riskerar dessa arter att försvinna från våra vattendrag. Genom att skapa särskilda livsmiljöer för nejonögonlarver samt infestera värdfiskar med mussellarver, arbetar Improve Aquatic LIFE aktivt för att vända den negativa trenden.

Bakgrund
Havsnejonögat, en urtida fiskart, har minskat kraftigt och reproducerar sig idag i endast ett fåtal sydsvenska vattendrag. Hoten mot havsnejonögat är många. Den hindras av vattenkraftverk och dammar från att nå sina lek- och uppväxtområde. Kanalisering, rensning och dikning av vattendrag förstör larvernas uppväxtmiljöer. Ute i havet är avsaknaden av tillräckligt många, tillräckligt stora värdfiskar ett stort problem.

Flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla är även de starkt hotade och deras överlevnad påverkas av flera faktorer: Musslorna är beroende av specifika värdfiskar för sin reproduktion men på grund av vandringshinder och förlorade livsmiljöer, för både musslorna och deras värdfiskar, fungerar inte reproduktionen i många populationer. Utsläpp av näringsämnen och föroreningar från jordbruk och industri bidrar till övergödning, vilket leder till syrebrist och igenslamning av bottnar där musslorna lever.

Vad gör Improve Aquatic LIFE för att förbättra bevarandestatusen?
Projektet genomför konkreta åtgärder för att förbättra reproduktionen och livsbetingelserna för dessa tre skyddade arter. Arbetet sker i nära dialog med markägare och i samverkan mellan flera organisationer.

Havsnejonöga från Högvadsån. Foto: Elisabeth Thysell.

Två huvudsakliga insatsområden
1. Återskapande av livsmiljöer för havsnejonöga
Målet är att förbättra livsmiljöerna för havsnejonöga, men även flodnejonöga, i Vramsån, Kävlingeån, Bråån, Rönne å och Ätran genom att återskapa uppväxtmiljöer för nejonögonlarverna. Genom att återskapa bakvatten, lugnflytande partier och sedimentbankar får de unga larverna skydd och föda.

Undersökning av förekomst med e-DNA
Det är fortfarande oklart i vilka västsvenska vattendrag havsnejonöga förekommer och om arten lyckas reproducera sig naturligt. Därför kommer vi att använda e-DNA-analys – en modern och skonsam metod – för att kartlägga artens förekomst och identifiera potentiella nya åtgärdsområden.

2. Infestering av värdfiskar med mussellarver
För att hjälpa flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla att reproducera sig kommer vi att infestera lämpliga värdfiskar med mussellarver och sätta ut dem i 17 vattendrag. Denna beprövade metod har tidigare använts framgångsrikt i flera LIFE-projekt. Infesteringen föregås av noggranna fältstudier för att säkerställa att rätt värdfisk infesteras med rätt mussla i rätt miljö. Tillsammans med att vandringshinder åtgärdas och livsmiljöer återställs kommer dessa åtgärder bidra till att förbättra bevarandestatusen för flodpärlmusslan och den tjockskaliga målarmusslan.

Resultat och nytta
Åtgärderna förbättrar bevarandestatusen för tre av våra mest hotade sötvattensarter. När nejonögon och musslor återfår fungerande livscykler, återställs också viktiga ekosystemfunktioner – som filtrering av partiklar, upptag av näringsämnen och stabilisering av bottensediment. Projektet bidrar dessutom med ny kunskap kring dessa arter, vilket kan få betydelse för artbevarande även i ett bredare europeiskt perspektiv.