Alsterån

Alsterån är en 125 km lång å i sydöstra Sverige med ett avrinningsområde på 1 525 km². Den är ett av Kalmar läns mest värdefulla vattendrag och utgör ett Natura 2000-område i sin helhet inom länet.

Från sin källa, sjön Alstern, rinner Alsterån genom en varierad terräng i två grenar innan den når sjön Allgunnen, en av Sveriges största oreglerade sjöar. Från Allgunnen rinner vattnet vidare genom tre utlopp som förenas längre nedströms innan ån mynnar ut i Östersjön vid Pataholm i Kalmarsund. Övre delen av Alsterån domineras av barrskog och myrmarker, medan de nedre delarna präglas av jordbruksmark och lövskog. Alsterån passerar även våtmarker och sumpskogar på sin färd mot havet.

Biologiska värden och hotade arter
Alsterån har höga naturvärden tack vare sina varierande livsmiljöer. Den är en viktig lekplats för lax och öring, men även andra arter förekommer, som ål, havsnejonöga, mal, nissöga och stensimpa. Totalt har cirka 18 fiskarter rapporterats i ån. Laxpopulationerna är dock i nedgång, vilket gör laxen till en prioriterad art i förvaltningen av Natura 2000 områdena.

Alsterån har en rik bottenfauna med sällsynta och hotade arter samt en betydande flora och fauna. Fåglar som lever i anslutning till vattenmiljöerna inkluderar fiskgjuse, silvertärna, havsörn och kungsfiskare. En annan prioriterad art enligt EU:s habitatdirektiv är uttern, som minskat kraftigt sedan 1950-talet men nu återhämtar sig.

Alsteråns mynning och kustområdena i Kalmarsund ingår också i Natura 2000-området. Dessa bräckta vattenmiljöer har en rik flora och gynnar rovfiskar som havsöring, gädda och abborre. Kustekosystemen i Kalmarsund och Alsteråns mynning är påverkade av övergödning och bestånden av gädda och abborre har en nedåtgående trend.

Ån har en rik bottenfauna med sällsynta och hotade arter samt en betydande flora och fauna.

Miljöpåverkan och restaureringsbehov
Under lång tid användes Alsterån för timmerflottning, vilket ledde till rensning av stenblock och förändringar i bottensubstrat och hydrologi. Ån har också dämts upp för kvarnar och vattenkraft, och stora våtmarker har dikats ut, vilket påverkat vattenflödet negativt.

Under 1970-talet försämrades vattenkvaliteten av försurning. Situationen har dock förbättrats genom minskad försurning och omfattande kalkningsinsatser. Trots detta har Alsterån enligt EU:s vattendirektiv endast måttlig ekologisk status på grund av bristande konnektivitet, förändrad morfologi och återkommande vattenbrist under sommaren, vilket påverkar ekosystemen negativt.

Restaureringsinsatser
Enligt Natura 2000-förvaltningsplanen är åtgärder för att säkerställa fria vandringsvägar, lyckad lek och en fungerande hydrologi prioriterade. Inom Improve Aquatic LIFE-projektet kommer ett vandringhinder tas bort, vilket öppnar upp 3 kilometer av ån. Biotoprestaurering ska genomföras på cirka 1 300 meter för att återställa livsmiljöer för växter och djur. Cirka 23 hektar våtmark ska återskapas för att förbättra den naturliga hydrologin nedströms. Det kommer även genomföras åtgärder i kustområdet för att förbättra lek- och uppväxtförhållanden för rovfiskar som gädda och abborre.

Åtgärderna kommer att förbättra konnektivitet, hydrologi, vattenkvalitet, biologisk mångfald och fiskproduktion samt gynna Natura 2000-arterna lax, stensimpa och nissöga. Åtgärderna kommer också att stärka bestånden av de typiska arterna bäcknejonöga, färna och elritsa samt bidra till att minska risken för torka.